top of page

Österlen Spring Trail - En trippel



Äntligen dags för mig att delta i ÖST-helgen som löpare igen. Förra året var jag funktionär på Ultran.

I år skulle det bli en trippel. Duo Trail, 32+26km, tillsammans med Cecilia, Naturloppet 5km och Ekopark Trail 13km tillsammans med Team Max.

Lördagen började med lite logisstiktrixande. Jag ställde min bil i Brantevik hos Cecilia och efter en snabbfika gav vi oss i väg mot starten av Duo Trail i Simrishamn. Duo Trail går samtidigt och på samma bana som ÖST Ultran men istället för att springa hela själv så delar man på sträckan med en kompis. Jag skulle starta och springa första sträckan från Simrishamn till Bengtemölla ca 32km och Cecilia skulle ta hand om andra sträckan till målet på Christinehofs slott ca 26km.

Väl frame vid starten visade vädrets makter sina krafter för dagen. 15m/s frisk vind från havet och strax innan start kom en b med snöblandat regn. Friskt väder minst sagt.


Löparna samlas till start och vi ger oss i väg längs cykelbanorna kring Simrishamns hamn. Efter några hundra meter styr vi kosan norrut och tar sikte på Stens huvud som från och till kommer att vara i blickfånget under de första 26 kilometrarna.

Direkt efter att vi lämnat Simrishamn kommer vi ut i sanden. Tungsprungen grov sand. Jag försöker hitta ett fastare spår men ger upp och kämpar på. Vet att det snart tar slut och att stigen snart blir fastare.

Fiskelägena Baskemölla och Vik passeras på vår väg längs Skåneleden. Efter Vik går banan på klapperstensstranden nedanför rasbranten. Lite jobbigt men häftigt också med den branta strandbanken till vänster och det brusande och skummande havet på högersidan.

När klapperstenarna tar slut kommer vi fram till ett erosionshinder som vi ska klättra uppför och sedan nedför igen. Ser Viktor som är funktionär här. Viktors hejande värmer och jag ger mig ned på sandstranden som fortsätter efter hindret och som håller i sig fram till Stens Huvud.

Vid stranden nedanför Stens Huvud ligger motvinden på och det suger i benen men när jag lämnar stranden bakom mig blir vinden till en hjälpande hand uppför grusvägen.

Kommer upp till Kaffé Annorlunda och går en bit i den brantaste backen. Väl uppe på högsta punkten vid Österrike bär det utför mot Kivik. Asfalt på den här biten och genom Kivik innan vi kommer ut på Kiviks marknadsplats och det blir stig igen.

I skogen efter Marknadsplatsen kommer jag ifatt Sara, som springer Ultran. Vi slår följe genom strandskogen förbi Klammersbäck och tar sikte på Haväng.


Vid Haväng släpper jag iväg Sara då jag lovat att SMS:a Cecilia att jag började närma mig växlingen vid Bengtemlla.

6km kvar och jag fortsätter på Backaleden, nu med sällskap av Martin.

Vi tar oss i lagom tempo upp och nedför backarna, genom ångloket som står parkerat på den gamla järnvägen. Nu ä mrin etapp snart slut. Bengtemölla gård syns på höjden och jag svänger in på gårdsplanen och växlar över till Cecilia med en kram.


Småsnackar kort med andra som väntar på att få växla och ge sig iväg eller har sprungit klart.

Tar mig inomhus och byter om i kaminens värme. Skönt med varma kläder.

Efter en kopp kaffe och lite snack med Toru som jobbade som funktionär vid vätskekontrollen så gav jag mig iväg mot målet på Christinehofs slott. En lite promenad mot Brösarp och bilen. Skönt att gå och fundera över sin sträcka i lugn och ro en ännu skönare att koma fram till bilen och sätta på full värme.

När jag kommer till slottet möter jag Team Max i värmetältet. De har precis kommit i mål efter att ha sprungit 21km med Max och Juelettevagnen. Härligt lyckliga och glädjerusiga. Härligt!

Snart är det dags för Cecilia att komma till målet och jag tar mig ut på gårdsplanen för att ta emot henne.

Rätt som det är kommer hon runt slottet och spurtar i mål. Medaljer och goodiebag delas ut och vi kramas och gratulerar varandra.


Kvällen avslutas med god mat och dryck hos Cecilia i Brantevik. En perfekt avslutning på dagen och uppladdning för söndagens lopp.

-------------------

Vaknar på söndagen och tittar ut. Lite mindre vind idag. Prognosen lovar till och ed en del sol. Härligt.

Efter en god frukost ger jag ig iväg mot Chhristinehofs slott för dagens första lopp. Bara 5km men ovant fr mig som nästan aldrig springer korta lopp.

Träffar Camilla på startlinjen och ställer mig vid henne. Vet att hon satsar på pallplats bland damerna och jag hopas kunna hänga med.

Vid startskottet blir det värsta rusningen. Banan går nedför och vinden är i ryggen. Ser att tempot är aldeles fr snabbt. Rullar på kontrollerat istället och släpper iväg Camilla lite. Efter 2km komer vi in i skogen och banan blir lite kuperad. När vi viker hemåt mot slottet ien så finns det några tvära svängar och nästan obanade avsnitt. Jag lyckas hålla jämn tempo i backarna och tar rygg på tjejen som ska gå i mål som tvåa i damklassen. Vi går i mål samtidigt och jag är grymt nöjd med tanke på att jag sprang 32km dagen innan.

Byter snabbt om till torra kläder och dricker äppelmust och sportdryck.

Snart är det dags för helgens tredje och sista lopp. Nu ska jag sringa för Max och hjälpa honom runt 13km på Ekoark Trail tillsamans med deandra löparna i Team Max. Juelettelöpning är kul, jobbigt och härligt. Framfrallt känslan att kunna göra något för någon annan är underbar.

Tea Max samlas och Ma är på toppenhumör. Han vet att det är dags igen. Max andra lopp i livet.

Ställer oss längst fram i starten. Håller vänster. De andra får ta högerfilen.


Vi syns verkligen i våra gröna tröjor!

Starten går och Ola sprintar iväg med juletten. Vi andra, inklusive Sara som springer bak på jueletten, har nästan svårt att hänga med en vi lugnar oss snart.

Många vet ve vi är och hejaropen hrs från alla håll.

Efter en tur i Ekoarken kommer vi snart till slagghögarna vid Alunbruket. Dagens första kraftprov klaras av med förenade krafter och vi fortsätter framåt längs banans slingrande stigar.

Efter ett par lyft över övergångar vid staket är vi snart framme vid Hallamölla kvarn där vi har ett vätske- och energistopp.


Efter energipåfyllning så ger vi oss mot målet. Nu är det inte lång bit kvar. Två lyft til klaras av medan vi tar oss längs med Verkeån. Inne på uplopet och snart ser vi slottet genom trädens grenar. Max mamma, Tone och lillebror, Otto, ansluter till oss löpare och vi tar oss uppför slottstrapporna, rundar slottet och korsar mållinjen.

Total kollektiv lycka! Ett perfekt avslut på min helg på Österlen Spring Trail.


bottom of page