Ett av mina favoritlopp och ett av mina mål för året. Full Moon Race går som vanligt samtidigt som GAX 100 miles går av stapeln och FMR är GAX banans avslutande 50 miles från Haväng till Ystad.
Banan följer till största delen Skåneleden så kustnära som det går.
I år prickades dagen för fullmåne in perfekt. Väderprognoserna lovade klart väder under natten och vi kunde se fram emot att springa i månens sken.
Inför tävlingen hade jag sprungit största delen av banan med bland annat Lena och Michael som jag planerade att springa loppet med. Jag har också tidigare sprungit mycket längs Skåneleden på Österlenskusten. Detta tillsammans med erfarenheterna från förra årets lopp gjorde att jag var helt säker på att hitta längs banan och att även hitta vatten vid jämna mellanrum.
När väl startdagen infann sig kunde inte Michael ställa upp på rund av en envis förkylning men jag och Lena fick sällskap av Michaels löparkompis Anders.
Klockan närmade sig 20:00 och vi begav oss er till stranden där det drogs upp en startlinje i sanden och gruppfoto blev taget i väntan på starten.
Starten gick och vi gav oss iväg. Som vanligt var det svårt att hålla nere tempot. Vi sneglade på klockorna mest hela tiden men kilometertiderna ville knappt krypa under 6min/km. Det kändes ändå skönt. När vi passerade folk som tog kvällspromenad eller ett kvällsdopp fick vi hejarop. Vi kände oss starka och snart såg vi fullmånen för första gången trots att det ännu inte blivit mörkt.
Vi passerade Vitemölle och Kivik och tog oss mot Karakås där vi ger oss in i Stens huvuds nationalpark och tar oss upp på första delmålet Stens huvud efter ca 10km.
Nu bär det nerför och efter ett par kilometer är vi framme vid den första stranden. Ett par kilometers sandlöpning mot Knäbäckshusen. Härligt!
Janne med döttrar står vid trappan som leder upp från stranden och visar oss rätt väg. Löpningen fortsätter längs äppelodlingar och en golfbana mot Vik.
I Vik stannar vi vid toaletten i hamnen och fyller på vatten. Knappt 20 kilometer avklarade och vi fortsätter framåt mot Simrishamn och nästa delmål som är Evas och Cillas vätskekontroll i Brantevik.
På vägen mot Simrishamn är det fin, fin löpning på strandstigarna men ibland ganska stenigt så i takt med att ljuset försvinner blir det vanskligt utan pannlampa i skogsdungarna. Vi stannar och sätter på oss pannlamporna vid Tjörnedala och det blir lättare att undvika att snubbla på stenarna med lite mera ljus.
Skymingen sänker sig och vi närmar oss Simrishamn.
Vi passerar restaurangerna på camingplatserna innan Simrishamn. Lördagsunderhållningen är i full gång med dansbandsmusik och skråliga gäster.
Vi har ett annat party att delta i och vi tar oss genom Simrishamn och fortsätter några kilometer på asfalt innan vi närmar oss Brantevik och efter en liten felspringning hittar ner på strandängarna.
Nu framme i Brantevik och Evas och Cecilias vätskekontroll. Det var uppdukat utanför Cillas hus med vatte, Cola och en del ätbart. Jag hade en egen väska så jag bytte tröja och tog en drickyoughurt innan jag var färdig att ge mig iväg.
7 km asfalt väntade på vår väg mot Skillinge. Jag började att gå i förväg för att slipp stelna till. Snart kom Lena och Anders ifatt och vi fick snart sy på både GAX:are och andra som sprang FMR.
Skillinge var beckmörkt och folktomt. Tog oss fram längs den tråkiga asfaltsvägen innan det var dags att vända ner på grusvägen mot havet. Snart framme på stranden.
Den eviga stranden mot Sandhammaren börjar vid Örnahusen och bland annat Borrby, Sandby och Mälarhusen skall passeras innan de 8 kilometrarna är avklarade och vi kommer fram till Sandhammarens fyr och loppets enda officiella kontroll och vätskedepå.
Stranden är perfekt tillplattad för det mest men något parti är lite lösare och jag behöver gå en bit.
I den klara natten ser vi snart ljuset från fyren svepa över himlen och månen lyste framför oss hela tiden.
Till sist kommer vi fram till Sandhammaren där en ung vägvisare tar emot oss och visar vägen uppför spängerna.
Tröjbyte och matintag klaras av. Någon av oss byter skor. Lena har lite ont i sin fot och jag är trött i en höft. Anders verkar opåverkad men säger efter ett tag att han är nära sitt max.
Vi är dock vid gott mod. Vi har sprungit 50km och nu har vi några kilometers fin skogslöpning framför oss innan vi kommer fram till Löderup.
Strax innan Löderup är det ganska svårnavigerat i kohagarna och vi ser en löpare som springer fel. Vi försöker ropa men får ingen kontakt med honom.
Ut på asfalten, genom Löderup och ner på stranden mot Kåseberga.
Lös sand, platta stenar och halkig tång kryddat med stickiga buskar gör att vi går. Det suger i benen men snart är vi framme vid trappan som tar oss upp från stranden. Vi är framme i Kåseberga och 60km avklarade.
Efter toalettbesök och vattenpåfyllning bär det av uppför trapporna till Alestenar och sedan ut på Hammars backar. Vackert så man nästan blir tårögd i soluppgången.
Nerför den sista knöliga stigen mellan tagtrådsstängslen tar vi oss försiktigt och sedan är vi framme i Hammar och ganska mycket asfalt väntar oss.
Lite trött i höften nu vilket gör att jag ber om att få gå lite då och då. De andra är snälla och låter mig göra det eller så kanske de också är lite trötta. Inte så konstigt då vi har sprungit ca 70km nu.
Håller igång löpningen bra fram till Nybrostrand där vi möts av lös sand igen så vi bestämmer oss för att gå istället för att bränna våra sista krafter i sanden. Snart är vi framme vid campingen och det är slut på strandpulsandet. Nu är det bara asfalt och grusgångar kvar. En knapp mil kvar.
Löpning varvas med gång. När vi närmar oss Ystad möter vi några morgonpigga människor och ser ett par stycken som tar morgondopp.
Vi kämpar på. Lena börjar få ont i sitt knä och försöker tejpa det. Vet inte om det hjälper men hon biter ihop. Snart är vi ute i idustriområdet vid hamnen och Lena frågar hur långt det är kvar.
- "Kanske två kilometer", svarar jag.
Vi når gångbron och tar oss över järnvägsspåren på den.
Nu är det bara spurten kvar.
Sista svängen in på torget och vi går i mål tillsammans.
Så härligt!
I mål på drygt en timme bättre tid än i fjol, 10 timmar och 40 minuter. Kanske blir det hela varvet nästa år...
